I'm in the air, we're in the air ohooh
Jag känner inte för att blogga, fastän jag vet att det "hjälper" att liksom få ut allt man vill ha sagt... Alltså, missuppfatta mig inte - jag VILL egentligen blogga, men jag känner mig hindrad av folks förväntningar, fattar ni vad jag menar?
Jag känner mig typ tvingad att skriva om meningslösa vardagshändelser istället för att skriva om något som faktiskt betyder mycket. Det är lätt att glömma att det faktiskt är MIN blogg och att jag får skriva vad JAG vill. Jag vill inte behöva bli ifrågasatt för att jag har skrivit om något som kanske inte är det "normala". Jag vill inte behöva försvara mina känslor (gosh vad töntigt det låter), för det är väl ändå något jag inte kan rå för?
Jag känner mig typ tvingad att skriva om meningslösa vardagshändelser istället för att skriva om något som faktiskt betyder mycket. Det är lätt att glömma att det faktiskt är MIN blogg och att jag får skriva vad JAG vill. Jag vill inte behöva bli ifrågasatt för att jag har skrivit om något som kanske inte är det "normala". Jag vill inte behöva försvara mina känslor (gosh vad töntigt det låter), för det är väl ändå något jag inte kan rå för?
-
Ni anar inte hur mycket det faktiskt hjälper för mig att få skriva av mig och liksom "säga som det är", för vissa saker går man ju inte runt och bara berättar hur som helst. Vissa saker kräver lite mer eftertanke innan man kan sätta ord på det, och det är just dom sakerna som jag vill kunna skriva (på MIN blogg) utan att folk ska börja fråga om det. Jag förstår att många frågar "för den goda sakens skull", men samtidigt kan jag intyga - min mentala hälsa är inte i fara!
-
-
Fast samtidigt kan man inte rå för att bli glad när man vet att folk bryr sig, så jag känner mig lite kluven :P
Kommentarer
Trackback
